#57 Sluta tjata genom att bli nyfiken

Boel Olin Author

(Del 4 i miniserien 'Din bästa version av dig själv finns inom räckhåll')

Börjar du tvivla på dig själv som förälder? Ibland är livet så fullt av svårigheter att man tappar tron på sig själv. Utmaning efter utmaning kräver alltmer av dig. I takt med att energin börjar tryta blir du alltmer den förälder du inte vill vara. Till exempel den som tjatar och tjatar på ditt barn. Utan resultat.

Men vet du, det behöver inte fortsätta vara så. Några saker som har hjälpt både mig och många av de npf-föräldrar jag möter att ta sig ur denna negativa spiral, är att ladda ditt batteri och minska din energiförbrukning (läs tidigare blogginlägg). 

På så sätt har du energi till att ta nästa steg som är att förbättra relationen till ditt barn. För en bra relation kommer stärka ditt självförtroende som förälder. En bra relation lägger nämligen grunden för att ni kan börja samarbeta och hjälpas åt att förstå och lösa de problem som uppstår i vardagen med npf.

Genom detta hoppas jag att du ska få syn på att din bästa version av dig själv finns inom räckhåll.

Relationskapitalet naggas i kanten

Barnets utmaningar som npf-diagnoser för med sig, i kombination med din livserfarenhet för vad det kan ställa till med, skapar ofta en stor oro. Oro för hur barnet har det här och nu. Oro för hur det ska gå i framtiden. Då är det väldigt lätt att hamna i en negativ spiral med mycket tjat, gnat, bråk och gnäll. För du vill ju det bästa för ditt barn. Du fortsätter att försöka lösa problemen på samma sätt om och om igen. Fastän det inte fungerar. För du har inga andra verktyg att ta till. Du har slagit i det så kallade metodtaket.

Det enda resultat du uppnår med allt detta tjat är att er relation blir ännu sämre. Barnet slutar lyssna och blir bara irriterad. Du blir irriterad för att hen inte lyssnar. Du vill ju bara så väl! Relationskapitalet naggas alltmer i kanten. Precis som vi tidigare har pratat om vikten av en balans mellan uttag och insättning av energi, så behöver er relation också ha en balans mellan uttag och insättning.

Det är ditt ansvar

Det är du som är den vuxne. Det är därför ditt ansvar att reparera relationen till ditt barn. Oavsett vad som har hänt mellan er tidigare, går det inte att lägga ansvaret i barnets knä. Det här vet vi redan – både du och jag. Men ibland är det som att detta ansvar glider undan från oss när utmaningarna hopar sig, orken tryter och tålamodet är minimalt.

Men nu när du förhoppningsvis både har börjat ladda ditt batteri samtidigt som du har minskat den energi som går åt i olika situationer (läs tidigare blogginlägg), så är det dags att återuppta detta ansvar. För det är aldrig för sent.

Men hur gör man då? Hur kan ni återskapa respekt och förtroende för varandra? Det finns så klart många olika strategier att ta till. Ett sätt är att gå in för att sluta tjata.

Gör dig nyfiken

På med funktionsnedsättningsglasögonen. För det är ju inte ovilja, dumhet eller lathet som ligger bakom barnets utmanande beteenden. Det är oförmåga. Just nu. Påminn dig om detta och gör dig nyfiken. Vad beror det på att mitt barn gör …? När du förstår det kommer du få syn på en hel uppsjö med nya verktyg att ta till för att lösa problemet. I stället för att fortsätta tjata på samma sätt som tidigare – utan resultat.

Ditt nya, nyfikna beteende, kommer göra stor skillnad i hur du bemöter ditt barn. Du kommer efter ett tag att märka vilken skillnad ditt nya beteende gör för ditt barn. Kanske inte på en gång, men ge det lite tid. Jag vet av egen erfarenhet. Och av klienters erfarenhet. Det är så värt det!

Lycka till med nyfikenheten! 🔎

Nästa vecka kommer mer inspiration och tips på hur du kan förbättra relationen till ditt barn.

Genom detta hoppas jag att du ska få syn på att din bästa version av dig själv finns inom räckhåll.

Boel Olin
/din guide till en fungerande vardag med npf

Kategorier: : Fungerande vardag med npf, Goda relationer, Jag själv