Trotssyndrom (ODD) - diagnosen som utmanar mig

Boel Olin Author

Trotssyndrom (ODD) är NPF-diagnosen som verkligen kan utmana på många sätt. Men vad är egentligen trotssyndrom? Varför borde diagnosen byta namn? Och kanske viktigast av allt - hur kan du hjälpa ditt barn med trotssyndrom och få vardagen att fungera igen? 

Det kan du läsa om i detta blogginlägg. 👇

Vad är trotssyndrom (ODD)?

Trotssyndrom (ODD) är en diagnos för barn och ungdomar som uppvisar ett mönster av negativt, fientligt och trotsigt beteende. Det är barn och ungdomar som snabbt blir arga, som protesterar och argumenterar mot vuxnas krav, lätt hamnar i bråk och slagsmål och skyller på andra för sina egna misslyckanden. Ofta är protesterna riktade mot föräldrarna men kan påverka relationer också med andra vuxna och kompisar.

Diagnoskriterierna enligt diagnosmanualen DSM5 är:

• argt eller irriterat stämningsläge:
  • tappar ofta besinningen
  • är ofta lättretad och stingslig
  • är ofta arg och förbittrad
• trotsigt eller egensinnigt beteende:
  • grälar ofta med vuxna
  • trotsar ofta aktivt eller vägrar underordna sig vuxnas krav eller regler
  • förargar ofta andra med avsikt
  • skyller ofta på andra för egna misstag eller dåligt uppförande
• hämndlystnad
  • är ofta hämndlysten eller elak

För att använda diagnosen trotssyndrom ska det handla om beteenden som blivit ett mönster i barnets samvaro med omgivningen. De ska ha varat under mer än 6 månader och tydligt påverkat barnet i vardagen.

Trotssyndrom och ADHD

Trotssyndrom är alltså en funktionsnedsättning (inte dålig uppfostran). Den funktion som är nedsatt är förmågan till självstyrning. Av olika anledningar kan barnet inte styra sig själv utan agerar på känslan som väckts i en situation.

6% av alla barn uppfyller kriterierna för trotssyndrom. Av de barn som har ADHD är motsvarande siffra hela 60%. Det kan låta mycket men är kanske inte är så konstigt eftersom trotssyndrom beror på ungefär samma svårigheter som vid ADHD:

• impulskontroll
• styra sin uppmärksamhet
• styra sin aktivitetsnivå
• social interaktion
• reglering av känslor

Alla dessa svårigheter leder till mängder med situationer som innehåller överkrav, det vill säga att omgivningens förväntan på förmåga överstiger barnets faktiska förmåga. Detta verklighetsgap skapar misslyckanden och ett negativt bemötande från omgivningen som tär på självkänslan.

En del barn vänder detta inåt. Andra vänder det utåt, och finns man då i en omgivning som inte förstår orsaken till det utåtagerande beteendet riskerar man över tid att uppfylla kriterierna för trotssyndrom.

En utmanande diagnos

För mig är diagnosens namn utmanande. För när vi benämner barnets reaktion på överkrav som trots, lägger vi på en moralisk aspekt och skulden hamnar hos barnet. Vi utgår från att barnet kan om det bara vill. Och så letar vi lösningar för att få barnet att ändra på sitt beteende. .

Men i själva verket är ju orsaken till barnets beteende en oförmåga till självstyrning. Då känns det inte rättvist att lägga problemet i barnets knät. Dessutom är risken stor att vi vuxna runt barnet agerar på ett sätt som upprätthåller och ökar det utåtagerande beteendet. 

Istället behöver vi ändra synsätt. För jag är övertygad om att alla barn vill uppföra sig och göra rätt - om de kan. Vi behöver förstå situationen utifrån barnets perspektiv för att hitta orsaken bakom beteendet och tillsammans med barnet hitta lösningar som blir bra för båda parter.

Ofrivilligt trots

Vad skulle hända om vi byter namn på diagnosen till ’ofrivilligt trotssyndrom’? Jag tror att fler skulle få upp ögonen för att barnet vill - om hen kan och då bli nyfikna på att ta reda på orsaken till att barnet inte kan just nu.

Oavsett vad vi kallar diagnosen, och oavsett om ditt barn uppfyller kriterierna för diagnosen eller ej, så behövs bra strategier. För ofrivilligt trots är slitsamt - både för ditt barn och för dig som är förälder eller annan viktig vuxen runt barnet.  

Så hur kan du hjälpa ditt barn?

Välj strategi

Det finns framför allt två skolor när det kommer till hantering av trots och de är på många sätt varandras motsatser. Den ena metoden har utgångspunkten att barnet saknar tillräcklig motivation för att kunna handla rätt. Barnet kan om det bara vill. Den andra metoden utgår från att barnet vill handla rätt men saknar förmågan. Barnet vill om det bara kan.

  
Klassisk trotshantering

Russell A Barkley är en av flera som har utformat program för föräldrastöd inom klassisk trotshantering. Programmet handlar i korthet om att:

• Ge uppmärksamhet: odelad och okritisk uppmärksamhet 15 minuter per dag
• Ge beröm: förstärk det som är bra
• Ge belöning: barnet kan och vet hur hen ska göra men behöver ökad motivation
• Gör avdrag: när reglerna inte följs
• Utvärdera: se över momenten och justera där det behövs

Boktips om du vill läsa mer om klassisk trotshantering:

• Your defiant child, Russell A Barkley, Christine M Benton
• Your defiant teen, Russell A Barkley, Arthur L Robin

CPS-metoden

Ross W Greene är amerikans barnpsykolog som tyckte att den klassiska metoden för trotshantering gjorde mer skada än nytta för många barn. Hans utgångspunkt är att barnet vill om det bara kan. Hans metod kallas för CPS-metoden (Collaborative and proactive solutions) och handlar i korthet om att:

• Ändra på hur du ser på barnet: Barnet rår inte för sitt beteende
• Kartlägg svårigheter för att förstå orsaken bakom beteendet: Vilka förmågor släpar efter som barnet behöver i situationen?
• Förklara din syn på situationen: Varför är det viktigt att barnet agera på annat sätt?
• Lös problemet tillsammans: Kom på flera lösningar som blir bra för er båda. Välj en att prova.

Boktips om du vill läsa mer om CPS:

• Explosiva barn, Ross W Greene
• Att bemöta explosiva barn, Ross W Greene
• Vilse i skolan – Hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt, Ross W Greene

Vad väljer du?

Vilken metod för trotshantering väljer du? Jag gissar att det beror på vilket förhållningssätt du har till barnet och hur du väljer att benämna barnets utmanande beteende.

Jag väljer CPS-metoden. Mitt livs viktigaste insikt var att alla barn vill göra rätt - om de kan. Insikten förändrade livet för mig som npf-förälder, och för oss som npf-familj. 

Jag kunde helt plötsligt börja se vad som fanns bakom det utmanande beteendet. Och det förändrade helt hur jag kunde bemöta mitt barn. Det hjälpte mig att orka över tid och att återskapa en god relation till mitt barn. 

Vad som hände med trotset? Det bleknade och försvann så småningom. Istället såg jag mitt barn som kämpade i en vardag full med dolda utmaningar.

Ytterligare tips och hjälp

Vill du läsa mer om trotssyndrom (ODD)? Här när några bra tips:

• Gillbergcentrum: Trotssyndrom 
• Attention: Faktablad om trotssyndrom/ODD

För dig som kämpar i en vardag med mycket trots och vill ha hjälp att förstå ditt barn och hitta strategier som underlättar vardagen:

• boka ett coachande samtal,
• bli medlem i föräldragruppen npf-blomman eller
• gå onlinekursen Hantera utmanande situationer

Både du och ditt barn kommer spara energi, må bättre och få en bättre relation till varandra. 

Välkommen!

Boel Olin
/din guide till en fungerande vardag med npf

Kategorier: : Fungerande vardag med npf, Hjälpsamma strategier, Jag själv, Kunskap om NPF