Trotssyndrom (Oppositional Defiant Disorder, ODD) är npf-diagnosen som utmanar - i alla fall mig.
Det som utmanar mig är diagnosens namn. När vi benämner barnets utmanande beteende som trots, lägger vi på en moralisk aspekt och skulden hamnar hos barnet. Vi utgår från att barnet kan om det bara vill. Och så letar vi lösningar för att få barnet motiverat. Vi försöker lösa symptomen.
För i själva verket är orsaken till barnets beteende en oförmåga till självstyrning. En funktionsnedsättning helt enkelt. Då känns det inte rättvist att lägga problemet i knät på barnet. Dessutom är risken stor att vi vuxna runt barnet agerar på ett sätt som upprätthåller och göder trotset.
Istället behöver vi ändra synsätt. Barnet vill om det bara kan. Vi behöver förstå situationen utifrån barnets perspektiv för att hitta orsaken bakom beteendet och tillsammans med barnet hitta lösningar som blir bra för båda parter.
Men låt oss ta det från början. Vad är trotssyndrom? Vad beror det på? Och hur kan vi hantera det?
Vad är trotssyndrom (ODD)?
Trotssyndrom (ODD) är en diagnos för barn och ungdomar som uppvisar ett mönster av negativt, fientligt och trotsigt beteende. Det är barn och ungdomar som snabbt blir arga, som protesterar och argumenterar mot vuxnas krav, lätt hamnar i bråk och slagsmål och skyller på andra för sina egna misslyckanden. Ofta är protesterna riktade mot föräldrarna men kan påverka relationer också med andra vuxna och kompisar.
Diagnoskriterierna enligt diagnosmanualen DSM5 är:
För att använda diagnosen trotssyndrom ska det handla om beteenden som blivit ett mönster i barnets samvaro med omgivningen. De ska ha varat under mer än 6 månader och tydligt påverkat barnet i vardagen.
Samsjuklighet med adhd
Trotssyndrom är alltså en funktionsnedsättning (inte dålig uppfostran). Den funktion som är nedsatt är förmågan till självstyrning. Av olika anledningar kan barnet inte styra sig själv utan agerar på känslan som väckts i en situation.
6% av alla barn uppfyller kriterierna för trotssyndrom. Av de barn som har adhd är motsvarande siffra hela 60%. Det kan låta mycket men är kanske inte är så konstigt eftersom trotssyndrom beror på ungefär samma svårigheter som vid adhd:
Alla dessa svårigheter leder till mängder med situationer som innehåller överkrav, det vill säga att omgivningens förväntan på förmåga överstiger barnets faktiska förmåga. Detta verklighetsgap skapar misslyckanden och ett negativt bemötande från omgivningen som tär på självkänslan.
En del barn vänder detta inåt. Andra vänder det utåt, och finns man då i en omgivning som inte förstår orsaken till det utåtagerande beteendet riskerar man över tid att uppfylla kriterierna för trotssyndrom.
Ofrivilligt trots
Språket är gränsen för vår värld. Vad skulle hända om vi byter namn på diagnosen till ’ofrivilligt trotssyndrom’? Jag tror att fler skulle få upp ögonen för att barnet vill om det bara kan och då bli nyfikna på att ta reda på orsaken till att barnet inte kan just nu.
Oavsett vad vi kallar diagnosen, och oavsett om ditt barn uppfyller kriterierna för diagnosen eller ej, så är det viktigt med bra strategier. För ofrivilligt trots är slitsamt för barnet och för alla andra inblandade.
Det finns framför allt två skolor när det kommer till hantering av trots och de är på många sätt varandras motsatser. Den ena metoden har utgångspunkten att barnet saknar tillräcklig motivation för att kunna handla rätt. Barnet kan om det bara vill. Den andra metoden utgår från att barnet vill handla rätt men saknar förmågan. Barnet vill om det bara kan.
Klassisk trotshantering
Russell A Barkley är en av flera som har utformat program för föräldrastöd inom klassisk trotshantering. Programmet handlar i korthet om att:
Boktips om du vill läsa mer om klassisk trotshantering:
CPS-metoden
Ross W Greene är amerikans barnpsykolog som tyckte att den klassiska metoden för trotshantering gjorde mer skada än nytta för många barn. Hans utgångspunkt är att barnet vill om det bara kan. Hans metod kallas för CPS-metoden (Collaborative and proactive solutions) och handlar i korthet om att:
Boktips om du vill läsa mer om CPS:
Hur hanterar du trots?
Vilken metod för trotshantering väljer du? Jag gissar att det beror på vilket förhållningssätt du har till barnet och hur du väljer att benämna barnets utmanande beteende.
Jag väljer CPS-metoden. Mitt livs viktigaste insikt var att alla barn vill göra rätt om de kan. Den insikten förändrade livet för mig som npf-förälder. Jag började ta ansvar som den vuxne i rummet och bemöta mitt barn på ett helt nytt sätt. Det hjälpte mig att orka över tid och att återskapa en god relation till mitt barn. Vad som hände med trotset? Det bleknade och försvann så småningom.
Ytterligare tips och hjälp
Vill du läsa mer om trotssyndrom? Här när några bra tips:
För dig som kämpar i en vardag med mycket trots: Boka in ett coachande samtal med mig!
Du kommer spara både energi och tid samtidigt som du återskapar en god relation till ditt barn.
Välkommen!
Boel Olin
/din guide till en fungerande vardag med npf
Kategorier: Fungerande vardag med npf, Jag själv, Kunskap om diagnoser