#22 Barn som bråkar

Boel Olin Author

Jag är förälder till två barn med flera olika npf-diagnoser och relaterade tillstånd. I många år var det kaos i vår vardag. Jag skulle kunna berätta mycket om hur det var, men vill i detta inlägg fokusera på vad som fick det att vända.

Min väg till fungerande vardag med npf

Min väg till en fungerande vardag med npf började med barn som bråkar. Bokstavligt talat. Barnen bråkade jämt med varandra och jag var inte heller alltid så trevlig mot dem. Det smittade liksom av sig.

Dagen jag fick syn på boken ’Barn som bråkar’ av Bo Hejlskov Elvén och Tina Wiman, blev vändpunkten. Har du inte läst den så rekommenderar jag den varmt! För mig blev den en ögonöppnare och ledde till min viktigaste insikt: alla barn vill – om de kan.

Ouppfostrade barn

Fram till dess hade jag omedvetet tolkat allt som hänt utifrån att barn kan – om de vill. Så när barnen gjorde något som jag tyckte var problematiskt, då reagerade jag reflexmässigt genom att säga till och uppfostra. Och förväntade mig att de skulle lyda. För det var det jag fått med mig från min uppväxt och från samhället.

Om detta hade fungerat, då hade barn med npf varit de mest väluppfostrade barn vi kan tänka oss, så mycket tillsägelser och skäll som de får i sin vardag.

Tung insikt

Insikten att alla barn vill om de kan var både tung och lätt att bära på samma gång. Tung för att den förde med sig en sorg. Tänk om jag hade vetat tidigare. Nu har jag ju gjort en massa saker som skapat onödigt lidande – både för barnen och för mig själv.

Känner du igen dig i detta? Då vill jag uppmuntra dig att visa självmedkänsla. För både du och jag vet innerst inne att vid varje tidpunkt har vi gjort vad vi kunnat för barnens bästa – utifrån kunskap och förmåga. Att nu ägna mig åt självförakt hjälper varken dem eller mig.

Nyfikenhet som drivkraft

Insikten att alla barn vill om de kan, var också lätt för mig att bära. Den förde nämligen med sig en väg framåt, ut ur vardagens kaos. För det som hände när jag bytte förhållningssätt var att jag blev nyfiken. ’Alla barn vill – om de kan’. Mina barn kan inte ditten och inte datten. Vad beror det på?

Nyfikenheten blev min drivkraft. Jag började läsa mängder med böcker och bloggar, deltog i facebook-grupper för npf-föräldrar och lyssnade på föreläsningar. På detta sätt skaffade jag mig kunskap om npf. Jag började förstå de dolda utmaningar som barnen kämpade med.

En förändring börjar

Förståelsen gjorde något med mig. Mina tankar och känslor i problematiska situationer förändrades – och med dem förändrades mitt agerande och bemötande av barnen. Bara det gjorde vardagen mer fungerande.

Problemet var alltså något helt annat än ouppfostrade barn. Det var förklaringen till varför tillsägelser och skäll inte hade fungerat. Men vad gör man då istället? Om det handlar nästa inlägg i NPF-blomman.

Hur tänker du?

Reflektera gärna över det en liten stund:

• Alla barn kan – om de vill eller
• Alla barn vill – om de kan

Ordningen på de två små orden ’vill’’ och ’kan’’ spelar väldigt stor roll. Det styr vad du tänker, känner och gör – och därmed vilket resultat ni får.

Språket är gränsen för din värld.

Boel Olin
/din guide till en fungerande vardag med npf

Kategorier: : Fungerande vardag med npf, Goda relationer, Hjälpsamma strategier, Jag själv