Den 14 oktober 2022 är det DLD-dagen – i år med temat 'Växa med DLD'.
Språkstörning (DLD) är vanligare än ADHD och autism, men mycket mer okänt. Hur kommer det sig?
Dels hörs och syns inte personer med språkstörning (DLD) så mycket. Dels är det så lätt att blanda ihop med annat. Dessutom är det brist på logopeder som kan utreda språkstörning (DLD).
Mitt bidrag till DLD-dagen blir att uppmärksamma och öka kunskap om språkstörning (DLD) med hjälp av detta blogginlägg. Trevlig läsning!
Som med alla funktionsnedsättningar så är det viktigt att förstå varför vissa saker är svårt. Om varken jag som har språkstörning (DLD) förstår – eller min omgivning – är det väldigt lätt att lägga skulden på sig själv. ”Det är mitt fel. Jag är dålig.” Det leder till dålig självkänsla, ofta med ångest, depression och andra relaterade tillstånd som följd. Det orsakar helt enkelt ett stort lidande – helt i onödan.
Syftet med en egen dag för språkstörning (DLD) är att uppmärksamma och sprida kunskap om funktionsnedsättningen.
För att förklara vad språkstörning (DLD) är, så underlättar det om vi börjar med att prata om vad språk är. Språk innehåller tre komponenter som samspelar:
Språkstörning (DLD) innebär svårigheter med en, två eller alla tre av språkets komponenter.
Språkstörning (DLD) är en funktionsnedsättning som innebär att man har svårt att lära sig sitt modersmål på samma sätt och i samma takt som jämnåriga.
Numera används allt oftare förkortningen DLD som står för Developmental Language Disorder – på svenska ”utvecklingsrelaterad språkstörning”.
Att ha språkstörning (DLD) är som att hela tiden uttrycka sig med och förstå ett språk, eller vistas i en kultur, som man inte riktigt behärskar. Detta kan orsaka stora problem i vardagen, även om det inte märks utåt. Tänk själv hur det skulle vara att vistas i ett land där du inte behärskar språket och kulturen.
Språkstörning (DLD) är inte samma sak som att ’vara sen i talet’ – vilket är en utvecklingsfas som går över med tiden. Nej, språkstörning (DLD) är en funktionsnedsättning som finns med dig livet ut. Anpassningar och stöd från omgivningen är därför viktigt för att få så bra förutsättningar som möjligt.
Språkstörning (DLD) kan vara svår att skilja från andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eftersom konsekvenserna på ytan kan vara så lika.
Vi tar ett exempel med hjälp av en påhittad elev. Alvin 10 år. Läser ganska knackigt, dagdrömmer i skolan, lyssnar inte på läraren, har svårt med kompisar och bråkar mycket hemma. Vad beror dessa svårigheter på?
Har han svårt att lära sig läsa på ett effektivt sätt och svårt att stava? Själva läsningen tar då så mycket energi att läsförståelsen blir lidande och det blir svårt att förstå uppgiften och genomföra uppgiften. Att ändå försöka tar all energi. När han kommer hem blir det därför mycket bråk för minsta lilla.
Har han svårt att koncentrera sig? Vid minsta ljud- och synintryck far tankarna iväg på annat håll. Saknas motorn att komma igång och genomföra uppgifter? Då är det skönare att zooma ut och dagdrömma än att sitta och skämmas över att inte klara av uppgiften som alla de andra verkar fixa. Har han dålig impulskontroll? I kombination med låg energi efter en dag i skolan blir det lätt bråk hemma.
Har han svårt att hantera icke-verbal kommunikation och förstå sociala koder? Är det därför det blir svårt med kompisrelationerna?
Har han svårt att lära sig nya ord och förstå språklig information? Är det svårt att uttrycka sig – både muntligt och skriftligt? Det blir då svårt att förstå uppgiften och lösa den.
Har han svårt att använda språket pragmatiskt, dvs hantera icke-verbal kommunikation? Det påverkar sociala situationer och det blir svårt med kompisrelationer.
Det är med andra ord inte lätt att veta vilken funktionsnedsättning en person har. Och faktum är att det är vanligt att en och samma person har flera funktionsnedsättningar.
Risken finns att man sätter felaktiga förklaringsmodeller. Hen är bråkig. Vill inte. Har ADHD. Osv. Men om nu funktionsnedsättningar överlappar – spelar det någon roll vilken eller vilka det är?
Ja! Det är nämligen inte alla strategier som är hjälpsamma oavsett diagnos. Väljer du strategi utifrån fel förklaringsmodell, så kan det antingen inte hjälpa alls – eller till och med förvärra situationen. Till exempel:
DLD: prata långsammare så hen hinner bearbeta all information
ADHD: jag hinner somna innan du har pratat till punkt
DLD: det finns ingen medicin som kan hjälpa
ADHD: det finns medicin som kan hjälpa
Dessutom – har du flera diagnoser är dina svårigheter så klart större och du behöver mer anpassning och stöd. Det är viktigt både för individen och omgivningen att förstå och ta till sig.
Ta hjälp med att reda ut vad som är vad. När du vet det, är det så mycket enklare att hitta strategier som kompenserar för det som är svårt.
Hushåll med barnets energi. Prata ihop dig med skolan. Vad är viktigast just nu? Är det att öva upp en förmåga som är svag, eller är det att lösa uppgiften?
Om du misstänker att ditt barn har språkstörning (DLD) ska du kontakta barnavårdscentralen eller skolhälsovården och be om remiss till utredning hos en logoped.
Källor som jag använt och där du kan läsa mer om språkstörning är:
Boel Olin
/din guide till en fungerande vardag med npf
Kategorier: Fungerande vardag med npf, Hjälpsamma strategier, Kunskap om diagnoser