#40 Npf och julen

Julen står inför dörren. Det är så mycket förväntan i luften att det nästan går att ta på.

Min förväntan…

Under hela adventstiden har jag stora förväntningar. Jag gillar advent med stjärnor, ljusstakar och många tända ljus. Och doften av hyacint. Den väcker fina julminnen till liv hos mig. Jag ser fram emot mysig adventsfika hela familjen till skenet av tända ljus, gärna efter en härlig långpromenad som ger rosiga och frostbitna kinder. Jag vill baka pepparkakor, göra julgodis, klä granen och pyssla tillsammans.

När väl juldagarna kommer, då längtar jag efter härlig gemenskap med hela stora släkten. Sitta och äta länge tillsammans och prata. Spela sällskapsspel. Musicera och sjunga. Och vänta på att tomten så småningom kommer med sin säck full av paket.

Under många år försökte jag göra verklighet av denna förväntan. Först för att jag inte förstod bättre. Sen för att jag inte vågade stå för att vår familj behöver något helt annat för att må bra.

… krockar med verkligheten

Advent och jul infaller i slutet av höstterminen. Energin är på väg att ta slut för både vuxna och barn. Helgerna räcker inte längre till för återhämtning. Risken blir allt större att inte orka komma iväg till skolan. Barnen behöver sin återhämtning – vilket är något annat än att delta på mina promenader, julbak och pyssel.

Juldagarna i sig tar massor med energi. Äta många tillsammans. Lång och oviss väntan på tomten. ”När kommer han egentligen? Jag hatar att vänta. Och när han väl kommer så får jag inte det som jag hade skrivit på min önskelista.”

Den sista droppen energi kramas ur och utbrottet är ett faktum. Vi vuxna misstolkar det som otacksamhet och eldar därmed på utbrottet.

En fungerande jul

Idag vet jag vad vi behöver och har hittat våra strategier, till exempel:

  • Skapa tydlighet i vad vi ska göra, när, med vem. Läs mer i förra blogginlägget om det. 
  • Låta barnen vara med och bestämma över sitt lov. Ett konkret exempel är när de vill få sina paket på julafton. Till exempel ett på morgonen och resten när tomten kommer.
  • Ha luft i kalendern. Träffar vi många personer en dag, så behöver vi träffa ’ingen’ nästa dag.
  • När vi träffar många personer – se till att ha en på förväg överenskommen plats dit barnet kan få dra sig undan när hen behöver det. Även om det innebär att hen äter sin mat där.
  • Bjuda in barnen till promenader, adventsfika och andra aktiviteter med inställningen att de väljer själv. När de har energi nog att hänga på, så gör de det. För de gillar också att göra mysiga saker tillsammans. Jag ser det som en bonus när jag får sällskap.


Med dessa anpassningar blir julen med npf så mycket bättre. Barnen är förberedda på vad som ska hända och har varit med och bestämt en del av det. Vi ställer inte överkrav som bara leder till misslyckanden. De sparar energi som istället kan användas för att lyckas med det vi ska göra. När barnen mår bra, så mår jag bra. Jag sparar också energi på att det blir mindre utbrott och konflikter och får dessutom tid över att göra det som är bra för mig.

Våga anpassa

Jag önskar att jag hade förstått och vågat göra dessa anpassningar mycket tidigare. Av respekt för barnen och deras behov. För allas trevnad. För det blir ju så mycket bättre för alla när man kommunicerar vad olika personer behöver och anledningen till det.

Därför vill jag uppmuntra dig att göra de anpassningar som du vet blir bra för dig och din familj.

God jul

Boel Olin
/din guide till en fungerande vardag med npf


Kategorier: Fungerande vardag med npf, Hjälpsamma strategier, Jag själv